Mina förfäder smederna

Livet som smed – i svett och sot

Gustaf Schröder, bruksbokhållare vid flera värmländska bruk på 1800-talet, har fångat vardagslivet för smederna i flera böcker. Här är ett utdrag från En bruksbokhållares minnen.

”Arbetstiden för stångjärnssmederna var från kl.6 söndags e.m.till samma tid lördagen därpå, och så året om. Mästaren och mästersvennen arbetade skiftesvis. Från nämnda tid på söndagen till lördagen var smedernas kostym mössa, en lång grov skjorta, förskinn, strumpor och träskor. Lika året om, densamma i 30 graders köld som i 30 graders värme. De sovo icke i sina rum eller sängar, utan i en därtill uppförd liten koja, kallad ” labbi” i skriftspråket och ”kuja” eller ”smekuja” i dagligt tal. Den bestod av fyra väggar, brutet tak, öppen spis och några hopspikade bräder till sängar. Den var utan fönster och eldades med glödgad slagg, tagen från smideshärden, och kol. I sängarna låg lös råghalm. Det var bädden. Luften i detta sovrum var varm, nästan het, vilket var nödvändigt, då arbetaren saknade kläder, men atmosfären låter sig icke beskrivas. Det var ett kompositum av fotsvett, hudsvett och salt, ty av det ymniga svettandet under arbetet kristalliserades saltet som åtföljde utdunstningen till formliga kakor över rygg och skuldror. I sådan atmosfär sovo de. Måltiderna intogos antingen i smedjan eller i ”kujan”. Smeden var nästan helt skild från sin familj hela veckan. Detta kom sig dels av vana, dels därav att han aldrig, så lång veckan var, tvättade sig, och sotig undvek han att visa sig utom smedjan eller ”kujan”, och dessutom måste fristunderna användas till vila. Stångjärnssmedens hårda arbete gjorde honom redan vid fyrtio år krokryggig. Vid femtio års ålder var han döv och icke så sällan lemlytt”.

Här kan du läsa om en hel av de olika bruken

Bland mina anor finns väldigt många smeder, de allra flesta på mormors sida där släkten Löjdström har sitt namn från bruken i Lögdö och Ström och där även flera vallonsläkter finns då man kikar längre tillbaka i tiden. De flesta av dessa rörde sig i norra Uppland och norrut, men det finns en och annan ända ner i Östergötland.

Här kan du läsa mer om vallonerna

vallon

Här nedan finns en lista på de smeder jag funnit i släkten, uppradade i ungefär den ordning de levt och verkat. Det framgår tydligt att sönerna gick i fädernas spår. Föddes man i en smedfamilj så blev man smed. Smedsdöttrarna blev inte sällan gifta med en smed ur annan smedfamilj. Framåt 1700-talet blev det vanligare att valloner lämnar sitt ursprung och assimileras in i det svenska samhället, lär sig svenska och får andra arbeten.

 

Hans Schult ca1580-1620
Min mormors morfars farfars farmors mormors farfar Hans inkom enligt källorna till Sverige under tidigt 1600-tal från Tysk-romerska riket och är nämnd i Garpenberg 1607. Namnet Garpenberg kommer för övrigt från ordet garpar som var de tyskar som utvecklade gruvdriften.

Serva Henrot ca1590-1656
Min mormors morfars farfars morfars farmors farmors mormors far. Kom som en av de tidiga vallonerna till Sverige och fick anställning som smed vid Finspångs Bruk senast 1613 då det bland räkenskaperna nämns att ”Serffwa Fansos tillsmitt skyfflar, hackor och kolkrattor”. Varför skulle då inte jag kunna hantera en spade med ödmjukhet?

spade

 

 

Jean Godou ca1590-ca1642
Min mormors farfars farfars farmors morfars farfar Jean kom till Sverige tidigt 1600-tal och verkade som hjulmakare vid Finspångs Bruk.

Francois Fassing ca1600-1665
Min mormors… Bruksförvaltare vid Åkers och Länna Bruk som arrenderades av Brukspatron Hindrich Lohe från Niedersachsen före sin död, möjligen därtill påverkad av sin måg Bruksarrendator Christian Hoyer från Schleswig-Holstein. François Fassing är begravd under predikstolen i Dunkers k:a. i Sörmland.

Jacques Bayard 1600-
Min mormors… Anställs som masmästare vid Risinge Bruk i Finspång men skall ha återvänt till Vallonien. Flera av sönerna blir dock kvar i Sverige, som smältare och masmästare.

Michel Mathy (årtal okänt)
Min mormors… Lodstöpare som flyttade från Vallonien till Sverige under 1600-talet då Sverige var en stormakt och behövde många lod (kanonkulor, se nedan).
lod

 

 

 

 

Francoise Dubois d.y. ca1610-
Min mormors… Född i Vallonien. Anställd som kolare vid Vattholma Bruk.

Christian Hoyer 1615-1683
Bruksarrendator och inspector vid Fermansbo och Sikfors Bruk. För övrigt son till Furstliga rådet och ståthållaren Herr Herman Hoyer född 1571 på Gottorps slott i Schleswig-Holstein. Men det är en annan historia.

Erik Jeanson Godou 1615-?
Min mormors farfars farfars farmors morfars farfar Erik föddes i Valloniet och antas vara son till Jean Godou. Skall ha varit smed vid Borggård, Hällestad i mitten på 1600-talet.

Hindrich Hansson Schult ca1615-1694
Min mormors morfars farfars farmors mormors far Anställd som hammarsmed vid Virå Bruk och ålderman i Nyköpings bergslag.

Bertram Bayard ca1620-1693
Min mormors… Blir kvar i Sverige då fadern återvänder hem till Vallonien. Arbetar som smältare på olika bruk; Österby, Finnåker, Gusum, Västland och Älvkarleby.

Michel Martin (årtal okänt)
Min mormors… Son till Michel Mathy och anställd som smältare vid Strömsbergs Bruk. Därefter som hammarsmed vid tyskhammaren vid Västlands Bruk. Finns även en tid vid Hargs Bruk och Ljusne Bruk.

Francoise Dubois d.y. 1636-1700
Min mormors… Född i Sverige av vallonskt ursprung. Arbetade som kolare vid Skebo Bruk och Lögdö Bruk. Kallades ”Frans Kolare”.

Henrik Eriksson Godou 1644-1711
Min mormors farfars farfars farmors morfars far Henrik verkar som mästersmed vid Virå Bruk i slutet av 1600-talet. Finns även en tid vid Sonstorps Bruk.

Pehr Asmundsson 1651-1700
Min mormors farfars farfars farfars farfar. Kolare vid Galtströms Bruk.

Michael Martin 1650-1704
Min mormors… Smed vid Ströms Bruk. Son till Michel Martin, av vallonskt ursprung, men sannolikt född i Sverige då familjen varit verksam här många år.

Lars Hansson Ståhle ca1660-1732
Min mormors farfars farfars farfars morfar. Arbetade som kolare vid Lögdö Bruk.

Bartholomey ”Barthel” Martin 1680-1755
Min mormors… Smed vid Ströms Bruk, senare mästersmed vid Haddebo Bruk. Son till Michael Martin och Susanna Bayard.

Erik Persson 1692-1743
Min mormors farfars farfars farfars far. Mästersmed vid Ströms bruk, efter att ha flyttat från Galtströms Bruk. Barnen till Erik och hustrun, som kommer från Lögdö Bruk, tar namnet Lögdström från de två bruken Lögdö och Ström.

Erik Jonasson 1718-1744
Min mormors… Smed vid Larsbo Bruk i Söderbärke. 

Lars Lögdström 1723-1800
Min mormors farfars farfars farfar. Arbetade som mästersmed vid Ströms Bruk. Den första Lögdströmaren i min släkt.

Olof Segersson Högstedt 1740-1803
Min mormors farfars farmors far.  Klensmed vid Ströms Bruk.

Johan Larsson Lögdström 1753-1824
Min mormors farfars farfars far. Mästersmed vid Ströms Bruk. Son till Lars Lögdström

Erik Åberg 1744-1812
Min mormors farfars… Anställd som mästersmed och uppsyningsman vid Larsbo Bruk i Söderbärke. Son till Erik Jonasson.

Anton Bodin 1889-1972
Min farfars far. Drev smedjan vid Äs puss utanför Enköping tillsammans med sin bror Artur som var hovslagare. På bilden nedan syns jag som liten plutt i pappa Lasses famn. Där bakom sitter farfar Tore och till höger stora starka gammelfarfar Anton, med smedjan i Äs i bakgrunden. Anton drack kaffe på fat, med en sockerbit mellan läpparna. Det är förmodligen från honom jag fått mitt bordsskick.

4generationer

Comments are closed.